maja.

`svt kommer börja köra nån serie me mjukporr på onsdagar, klockan tio på ettan´ sa hon
bra och innovativt sätt att bredda sig och försöka locka tittare tänkte jag
`kanske jag äntligen kan börja följa en serie´ sa hon

du har väl betalt din tv-avgift?

"varför har du vart så hård och inte svarat på sms osv...? du vet att ja saknar dig, brukar åka förbi utanför dig ibland. jag tänker så här varje gång ja åker förbi dig, bilen är inte hemma, skönt då går den säkert så maria slipper massa skitutgifter. lamporna lyser där uppe :bra hon lever typ. var på kusten för ett par veckor sen då åkte ja förbi skee på vägen hem. långsökt men ja tänkte att du kanske va där att ja kanske kunde få en glimt av dig.  ja vet att du inte känner så för mig längre. det är helt ok. så du får ursäkta om ja tänker på dig, men det är inget du kan göra åt. du kommer alltid att finnas för mig."

och när jag sitter där så tänker jag att
vad fan har hänt på vägen?
från de där otaliga gångerna när det blixtrade för hans ögon 
och den sista gången
då han drog mig i håret ut ur lägenheten och sa att
´skynda dig härifrån för jag tror fan i mig att jag dödar dig om du stannar kvar´

hur blev han så här?
vad är det som gör en människa besatt?
och hur länge håller det i sig?

och ja. jag vet.
men jag tänker....
måste man blockera
och svartlista
och byta nummer
och byta bostad
och ta omvägar på promenaden
och byta affärer man handlar i?

räcker det inte med att förklara på alla språk man kan.
förklara i två års tid.
nej. jag har ingen pojkvän. det är inte därför jag inte svarat. jag vill inte. aldrig någonsin. jag har gått vidare.

så jag frågar igen.
måste man blockera och byta nummer och bostad?

kom till jobbet idag 
och var förväntansfull
som sig bör inför ett nytt läsår.
nervositeten
den skyller jag på den långa lata sommaren.
till en början kändes alla barns och föräldrars blickar
som strålkastarljus
och jag tror jag fick rampfeber där en stund
och började svettas.

men sedan
efter bara sisådär tio femton minuter
föll allt på plats igen
och
likt en stolt cirkusdirektör
tvinnade jag min långa ståtliga mustasch mellan fingrarna
medan jag blickade ut över min lilla skara.

är det rimligt?
skall det behöva vara såhär?

att en flicka får ett meddelande från en fin pojk tidigt på morgonen,
låt säga kl 08.17,
men inte har tid över
att svara
förrän hon kommer hem sent på kvällen
låt säga kl 21.45?

vi kan anta att flickan,
som fått meddelandet ifråga,
försöker få tid över under dagen,
att svara den fine pojken,
men att hon inte ens,
när hon sätter sig på toaletten för att utföra en syssla,
som normalt kräver lite längre tid,
hinner med att komponera ihop ett passande svar till den fine pojken.

stressmagar i skolstartstider.

då går det fort.

nu pep det till i flickans telefon.

gonatt.
jobb igen kl 07.30

det känns hemskt att jag inte bara blir grymt imponerad av honom.
han lattjar sig in över mållinjen medan hans medtävlare är en längd bakom honom.
en längd bakom
på 100 meter.
hur fanken kan man sätta världsrekord på 100 meter när man joggar in de sista tjugo?
när han satte världsrekord förra gången joggade han inte direkt.

jag älskade carl lewis när jag var barn.
han var seg i starten och kom sig alltid
ja alltid
efter halva loppet och vann såklart.
hoppade låååångt dessutom.
det kändes som om han vann allt.
det är vad mitt minne säger mig vartfall.
världens bäste
som tog otillåtna preparat.

när jag ser bolt med sina 2 meter över marken kan jag bara hoppas
och det gör jag verkligen
hoppas
att mjölk byggde hans starka ben

men jag vet inte jag..
han är sen i starten
precis som lewis..

läste den skäggiges blogg och mindes mitt gamla favoritprogram från det ljuva nittiotalet
"i väntan på nästa os - tornado!"

för övrigt tänker jag vidare vad gäller framtida os-grenar..
frisbee?
minigolf?
hoppa bort?

1980-1975=5
här verkar ju 5an vara ett litet tal när det står sådär rakt framför mig
jag menar i förhållande till de andra
33 minus 28 är också 5.
men plötsligt känns den där 5an lite större.

ännu ett bra namn har namnsdag idag.
kan tänka mig att mobiltelefonerna går varma och att bagerierna säljer slut på bakelser

grattis Brynolf.

han öppnade kiosken ute på torskholmen hemma i stan för evigheters evigheter sedan.
hos kôrvuno grillades hamburgarna.
inte för att jag minns om jag tyckte om hamburgarna hos uno.
jag åt såklart koga kôrv med stans bästa mos och västkustsallad.
hade inte fallit dit på stark senap i så ringa ålder.
vartall så var det kul att stå och titta på hur de
ja hamburgarna alltså
hur de sakta åkte in på ett band över elden rullade runt och damp ner på ett annat.

åt en koga kôrv i brô förut.
med stark senap
och dagen till ära även en sträng med ketchup.
det var en sådär god kôrv.
jag fick slita hål i skinnet.
men jag åt ändå upp min samt det hon ratade.
men vi var ju inte i skogen för kôrvens skull.

nästa gång är vi inga amatörer.
nästa gång är vi entusiaster.
nästa gång kommer vi tänka på att
vara uppmärksamma
inte slösa pengar på kôrven i skogen
lyssna noga på instruktionerna
enbart tuta när någon har bingo
ta med oss en pannlampa för de i baksätet
och
sist men inte minst
spela samma bricka som de andra.

grattis på namnsdagen uno.

dagen innan idag satte jag vartfall ett nytt personligt rekord strömstad-karlstad
2 timmar blankt är inget skämt
då får det väl gå att jag gjorde tvivelaktiga beslut resten av kvällen sedan

lärdomar från dagen innan idag
jeltsin smakar bäst när man späder den
vartfall lite grand
kan man inte uttala namnet på drinken så behöver man den inte

en sådan här dag
den som kommer efter dagen innan
en sådan här dag
då gråter jag av lycka  till astrids berättarröst och idas bomsickabom
det är allt som behövs

eller en tornado kanske.
vad som.
tack för regnet.