maja.

och så får jag en sån där vemodig känsla att
jaha och nu då?
halvvägs mellan början och slut.
när man har kört i 140 och sedan tvingas bromsa in
för att det ligger en långtradare i 70 framför dig och du inte vet vad som finns efter krönet.
då känns det så oerhört långsamt.
från 
heta vackra dagar med sol och bad, långa euforiska nätter med gitarrspel, hesa röster och festivalkärlek,
jordgubbar, grillmat, ljuvliga drinkar och kalla öl.
till 
17 grader med styv bris och en rygg som värker efter för många timmar i säng och soffa. 

jag vill bara köra om och riskera att krocka.