maja.

jag lägger mig på vänster sida av sängen. 
letar efter en känsla i bomullstyget.
platt på mage
drar djupa djupa andetag.
jag minns inte riktigt hur den känns och därför har jag svårt att hitta den.
den är för ny och obekant.
det enda jag vet är att den finns.
att den gör mig varm 
och får blodet att brusa.
den har funnits där så kort tid att jag knappt vågar vända på kudden
av rädsla att känslan lätt ska släppa taget om fibrerna
försvinna ner i lakanet eller ner på golvet bland dammråttorna.
att jag ska tappa bort den.