maja.

det var då
i mitten på nittitalet
och somrarna avslutades
med en tur i den beigebruna volvon ner till småland.
jag tänker inte bli långrandig och berätta om 5litersdunkar med hembränt och total viktförlust på 5kg<, värmeljus och nedbrända tält, nattbad i sommarvarma hulingen och guppande bajskorvar, ramones och m.a. numminen, tändsticksaskar och hemodlade blad, en bajsman och reflexer i dreadsen, överfulla bajamajor och nedbajsade jeans, regn, smålandsrullar, kiss, tonfisk, majs, bajs, crowdsurfing och en pojkvän som knockar sin egen flickvän med sina stålhätteklädda kängor.  
those were vääärkligen dö dancing days.
nej usch. vissa detaljer behöver man inte ödsla tid på.  
en enda sammanfattad lösryckt anekdot får du av mig.
det får du vara nöjd med.
emil var en stor halvmusklig hårdrockare med skägg och skinnväst
såg betydligt mer farlig ut än han i verkligheten var.
läs: får i ulvakläder.
tog med sig ölback och bergsprängare
och slog sig ned bredvid killen och tjejen som låg och låg där i de "fina" sk kissochbajsbuskarna.
när de unga tu kom av sig och sa åt honom att försvinna därifrån
knäppte emil upp en öl och förklarade vänligt men bestämt att de inte skulle sluta för hans skull.
då tittade de upp på honom och bestämde sig för att inte göra det. sluta alltså.

huruvida det blev något enastående avslut på den romantiska akten förtäljer inte historien.
vi kan endast spekulera i det.

bajsa eller spy i en burk och ställ den i micron i ett par minuter.  
där har du det.
doftminnet av hultsfred mid 90's.
nej tack. jag vill inte ha burken.