maja.

visst skulle jag
lika gärna kunnat ha tackat nej till inbjudan
direkt när jag fick den innan jul.
men det stod ju osa senast 15 februari.
det är ju som det är det där
med att vara ute i sista sekunden.
det är jag
helt uppenbart.
precis som att gilla skägg
är jag.
och att inte göra slag i saken
när man ser ett trevligt skägg
också är jag.
att ta bilen ner på fredagskvällen
och sedan tvingas gå upp pensionärstidigt
för att slippa pbot.
det är också jag.
att gå förbi strumporna och tröjan och papperslappen 
som hamnat på golvet,
i en hel vecka
är så väldigt mycket jag.

jag är fantastisk på oerhört många sätt.
det är sant.
jo en sak till.
att komma hem full vid tvåsnåret,
och med vänster hand borsta tänderna
samtidigt som höger hand klipper luggen
det är tydligen också jag.


nej. det här är inte jag som liten.